noiretblanc.blo.gg

Då sitter jag här, dagen för stora dagen D. Dagen före höjdardan (egentligen samma, men jag har inte somnat och stigit upp än, så för mig räknas det ännu inte). Fler som är som mig? Eller är jag helt ute och jonglerar i badbyxor?

Vid exakt den här tiden 03.55 Turkisk tid, har vi landat om allt går enligt planerna. Jippie, varm, glad, lycklig och lider absolut inte av jetlag. Fördelarna med att resa inom tidszonerna. Men det tror jag att vi skippar nästa gång vi flyger mot nya vindar. Here we fucking come, NY CITY!!

 

Många av alla mina rädslor har försvunnit, t.o.m att flyga, nu tycker jag att det är roligt, men en kvarstår och det är döden. Allt känns skönt och roligt med flygplan, speciellt lyftet, men när tankarna om att störta får jag bara ångest, döden är nog t.o.m lite borta, är bara det att jag inte vill lida, ha ont, allra värst få panik. Sen är det ju kontrollen, är ju inte precis så att jag kan stiga av om saker och ting börjar krångla. Men om nu mitt öde är att dö i en flygplanskrash, låt de gå fort. Slå något hårt i huvudet på mig så jag däckar av och slipper dränkas i något ödsligt hav eller brinna upp, de kommer jag ju ändå få göra sen ;)

 

Caio Bella.

 

 

Jag saknar ord, inte bara ibland, ofta. Men aldrig här, i ett block eller på ett ihop skrynklat papper, alltid oralt. Hade varit enklare för mig om jag fötts stum. Trevligare för både mig och andra då min orala förmåga ofta utger sin talang under tryckta och försvarande situationer. Med andra ord, kan jag försvara mig och mina andra. Är jag "trevlig" anser jag mig själv bara vara smörig och ingen gillar egentligen bara smör, de ska vara någonting på också. Och helt utan, finns det endast ett få antal gömda, under både mossa och sten. Sällsynta jävlar som är skrivna i stjärnorna. En på miljonen vad jag har hört. Men man ska inte lyssna på andra, och man ska heller inte tro på det man ser. För ibland och ganska ofta är saker aldrig vad dem ser ut att vara. Jag upplever istället, tillsammans med någon och känner med mitt egna, tänker med min egna. Har du någonsin provat det? Om inte, så börja göra de. Medicin för själen. Dömande människor har aldrig någonsin varit vackra, bara väldigt maskerade med nylonstrumpor från sina egna liv. The End.

Flyger ju iväg på Lördag och jag, fröken, ärtan, Matilda Nickolina som aldrig annars är sjuk och som av händelserika skäl faktiskt var detta för någon månad sedan. Ja, jag ska gå och börja bli sjuk igen, lagom tills vi ska åka. Börja precis som sist gång, klia och sticksig ylle i min hals och tårar utan sorg. Just bara för att det inte får. Allt som inte får, de ska. Så nu knaprar jag faktiskt lite extra vitaminer och dricker varma drycker. Och imorgon är det jag som köper baffu för dödandet av mina icke önskade bakterier. Jag ska ju hålla mig ifrån sjukhus hädan efter, sjuk efter besök hos syster yster, men hey de var iallafall flera dagar, nu var de max en timma och jag kommer hem med en barrstack i halsen!

Sen har vi det här med sena ankomster. Jag är en tia på det, men jag ogillar verkligen andra sena. Dubbel moralens tant? Tjo. Men fröken M, borde vara olaglig att få infinna sig hos oss semesterfirare. Hon borde hålla koll på tiden och inte jamsa runt och ändra cyklar här och där.

 

Punkt

Livet känns typ på topp idag. Jag är glad trots att jag är inne på min tredje städ-dag! Men vet ni vad? Jag gör min sista, för efter idag så kommer jag att vara klar, yay! Nu, på riktigt, heder och samvete och hela den där andra balleten, lovar och svär jag på att jag ska hålla iordning på mina garderober.. för det vill jag inte vara med om igen, så länge jag lever. Undra hur lång tid det tar denna gången? Jag satsar 742kr på att det tar mindre än en månad. Sätter du emot?

För om  två veckor kommer jag hem efter våran resa och jag vet ju hur de brukar bli. Sist gång låg vissa kläder i tvättkorgen i flera månader. Det är inte alltid bra att ha mycket kläder för då behöver man inte precis tvätta för att man behöver dom. Ungefär som överflödet av killar, som en ful blus som inte sitter som den ska. Lämnar tillbaka den och provar en annan, men nu orkar jag inte det längre. Vad betyder ett nej? Jag vill vara ifred, jag, och mig själv. Vi är¨couture sydda för varandra. Vi kommer leva med varandra resten av våra liv, hata och älska och stå ut med det. Jag accepterar nämligen mig själv för mina dåliga sidor och jag är så jävla nöjd med de här. Jag är hellre glad ensam, än ledsen tillsammans med någon annan. Jag tror nog att jag kommer vara bara jag resten av mitt liv, men jag har kommit på att jag är nöjdare med det och det är såhär jag vill ha det. Jag vill resa, leva livet som jag anser är och leva, kunna låsa dörren och sticka, helt utan ansvar för någon annan människa. Jag vill bort, bort härifrån och det är där mitt mål hamnar. Små steg, men heey, jag har ju hela livet kvar på mig!   Just nu gillar jag bara läget, utan alla dom där problemen.

 

Jag tackar lite dig för att jag blev nöjd med bara mig, TP.